Efter nästan två månader här på bloggen har det strax blivit dags för mig att lämna över pennan till nästa akelit, men innan jag gör det tänker jag dela med mig av en mindre statusuppdatering här från Sverige. Sedan jag kom hem från Kenya har jag mestadels genomfört min löpträning inomhus på löpband. Detta för att undvika kylan och det bitvis hala underlaget som jag fruktade nere i värmen. Jag känner definitivt av att det är lättare att springa här på lågland, vilket främst visar sig genom en lägre andningsrytm samt att mjölksyran kommer vid en högre fart.

Jag känner också en viss skillnad i mina problematiska knän när jag springer på löpband eller nere i Kenya jämfört med utomhus i det kalla vädret här hemma. I värmen kan jag springa mera ostört från stramhet och smärta, medan jag blir mer påverkad i kylan. En annan faktor som verkar spela in är löphastigheten. Oftast känns det bättre om
jag springer fortare, vilket jag såklart är glad för. Min egen gissning är att jag springer med bättre löpteknik om jag håller en lite högre fart jämfört med joggtempo, men det är som sagt bara en tanke. På det hela taget känns det som att det går åt rätt håll, vilket känns riktigt gött! Ett tydligt exempel på det är att jag igår kunde springa 30 x (30s/30s) fartlek utomhus utan att känna någon som helst smärta under tiden, endast lite stramhet efteråt. 

Avslutningsvis längtar jag redan till äventyren som väntar nere i Kenya och Etiopien, där jag fortsätter mitt löparäventyr efter nyår. Nu är det dock dags att ställa fram glöggen och skumtomtarna så att man klarar av det kommande träningsåret som snällt står för dörren:)

Innan jag lämnar över stafettpinnen till nästa bloggande akelit vill jag självklart också önska er alla en god jul och ett gott nytt år!